mkfitness

Dagens tema:  Att närma sig trettio.

I februari 2007 fyller jag 30 år. Shit, ni skall veta att jag under sista året har tyckt att det låter så mycket med att vara 30 år och inte velat förknippa mig med den åldern. Ibland när jag läst ett reportage om någon kändis har jag sagt till min man: 

mk: "inte visste jag att han blivit så gammal, vet du att han är över 30".
maken: "vaddå det är väl inte så mycket, vet du själv hur många år du är?" 
maken fortsätter: "du är inte 23 längre"
mk: "nej det är sant men det känns som overkligt att jag snart fyller 30"
mk fortsätter: "jag trodde det skulle kännas mer annorlunda när man började närma sig 30, mer mogen liksom".

Jag har sedan i våras genomgått en liten 30-årskris, en liten sådan men ändå. Jag har funderat över vad jag hunnit med hittills i livet, vad jag inte hunnit med och vad jag vill hinna med. Jag har inte tidigare funderat på meningen med livet eller vad jag vill få ut av mitt liv, vad som är viktigt och vad egentligen lycka är. Det har liksom bara rullat på utan att jag varken ägnat dessa saker en tanke eller reflekterat över mitt liv på ett djupare plan.

Jag är snart trettio och har inte:
* Varit aupair i England
* Rest runt jorden fem gånger
* Haft sex med 30 killar, inte ens 10.
* Varit ute på krogen speciellt mycket
* Gått på spanska kurs
* Läst varken filosofi eller Dalai Lama
* Varit på Roskilde festivalen
* Sparat ihop 100 000 kronor

Jag har tänkte mycket på vad jag har missat eftersom att detta är saker som, om jag skall göra dem, borde ha gjort innan jag gifte mig, skaffade barn, radhus och kombi. Efter drygt 6 månaders funderingar och sömnlösa nätter har jag kommit fram till följande:

Jag är snart trettio och har:
* Gift mig med en underbar man som älskar mig
* Fått den mest härliga dottern som någon människa kan få
* Köpt radhus (lån på banken sisådär 1 500 000)
* Utbildat mig till socionom (lån för sisådär 180 000)
* Köpt en Passat kombi (lån för sisådär 95 000 kr)
* En fast anställning
* Flyttat från Norrland
* Varit till Indien
* Varit på Hultsfreds festivalen

och vet ni vad, jag är lycklig och ångrar mig inte, trots skulderna på banken. Jag är stolt över vad jag åstadkommit hittills i livet. Jag är inte personen som har eller har haft en önskan om att resa, upptäcka världen, spara en massa pengar etc.  Lycka för mig är att ha en familj,som älskar mig för den personen jag är, att ha barn, att vara gift, att jag har roligt med mina släktingar och vänner, att jag får längta efter speciella stunder och tillställningar, att ha ett arbete att gå till,  att laga den mat jag önskar, att ha möjlighet till att köpa lördagsgodis.

Vad vill jag göra som jag inte gjort hittills: få ett barn till, utbilda mig till personlig tränare, utbilda mig till kostrådgivare, öppna en egen träningsanläggning, flytta närmare Stockholm, skaffa ett boende med stort kök, köpa en platt-tv, äga en audi, resa till Thailand under julhelgen, gå ned i arbetstid.

Meningen med livet, för mk är att: äta...få barn, träna, älska, bli älskad, vara lycklig, ha drömmar, skratta, umgås, längta efter speciella tillfällen....

Genom mitt funderande har jag kommit fram till saker som gjort att min 30-årskris har börjat dala och nu längtar jag faktiskt till vår 60-års fest (min man fyller 30 en dag efter mig) som vi skall ha i februari.

Dagens shopping:
Jag har varit i Skärholmens centrum idag och min avsikt vara att hitta ett par skor som går att använda när det blir lite kallare ute och som inte har så hög klack...Jag köpte inga skor men på JC hittade en skit snygg brun bolero och en fin tröja att ha under den, jag inte kunde motstå att köpa plaggen. Detta var inte alls vad jag behövde just nu, men det var så snyggt....För att min man inte skulle få tokspelet på mig så köpte jag en tröja till honom också. Jag gav honom hans tröja först innan jag berättade att jag också köpt kläder, han sa inte någonting om mitt inköp...YES, mitt trick funkade:).

Gårdagens mest klantiga:
Stod mk för. När jag klev in i porten till arbetskamraten som hade fest snubblade jag på först trappsteget och slog sönder min rödvinsflaska. Jag hade på mig mina högklackade skor, som visserligen är skitsnygga men svåra att hålla balansen i. Påsen som flaskan låg i höll inte tätt… det rann och stank rödvin i massor…Som tur är har jag en snäll och omtänksam arbetskamrat som inte bara bjöd på fest och middag, utan också stod för vinet till klantiga mk. Pga. ovanstående var jag idag alltså på jakt efter ett par snygga skor, men med lägre klack. Det blev inga skor pga. att de två paren som jag var intresserad av inte fanns i min storlek. Men om jag känner mig själv rätt dröjer det nog inte länge innan jag hittar ett par som passar…

With love from mk.

Dagens tanke:
Varje ålder har sina glädjeämnen.