Alva och Agnes
Mina två underverk. Jag är en stolt mamma!
/mk
Agnes.
Maken: Alva vad tycker du lillasyster skall heta?
Alva: Agnes. Alva och Agnes, ja det passar.
Agnes är världens snällaste bebis. Hon är inte en vecka ännu och har redan rutiner. Hon äter ca 8 ggr per dag, ungefär samma tidpunkt. På natten äter hon två ggr och sover sedan hela natten. Hon tar nappen lite och då och då när hon har sugbehov. Hon finner sig i att storasyster klämmer och känner på henne när som helst. De gånger hon gråter är när hon ligger på skötbordet och vi byter en bajsblöja.
Dock är det tuffare för Alva just nu. Hon har ju fått en konkurent och det märks på henne. Hon är jättesnäll med Agnes men testar oss föräldrar en hel del. Hon testar nog mig lite extra, säger dumma mamma etc. Det är jobbigt att känna att jag inte räcker till för henne. Jag vet att hon reagerar helt normalt men det är svårt att hantera samtidigt som alla dessa hormoner sätter mitt tålamod och humör ur spel. Jag är känslig och gråter typ 4 ggr per dag, i tidningar kallar dom det för Maternity blues... Jag har dessutom svårt att sova ordentligt på nätterna, vet inte varför men det var likadant när vi fick Alva. Jag är supertrött och i sjukt mycket behov av sömn men kan ändå inte somna. Jag vet att det går över snart men det är jobbigt när man är mitt uppe i det.
Tack för alla gratulationer.
/mk
En flicka.
Värkarna började så smått sätta igång när vi åt middag på fredagen runt 17.30. Maken tyckte att vi skulle åka in till förlossningen med en gång, själv ville jag avvakta i rädsla för att det inte var på gång på riktigt. Vi åkte in och var på förlossningen ca 18.30. Klockan 19.15 var jag öppen 4 cm. Klockan 20.00 fick vi komma in på en förlossningssal och då hade jag börjat få rejäla onda värkar, ni som fött barn vet vad jag menar med rejäla värkar. Jag tog lustgas men försökte vara lite sparsam med den då jag inte ville vara för groggy. När klockan var ca 21.30 vill jag inte vara med längre, bad om mer bedövning och sa att jag orkar inte en minut till. Då var jag öppen 10 cm och det var dax för att krysta ut bebisen. Trodde inte att det var sant att jag kommit så långt. Jag tog i för kung och fosterland och fick bra vägledning av maken och personalen. Klockan 22.04 den 25 januari 2008 kom hon ut, vår andra dotter. Den underbara känsla som kommer när barnet är ute går inte att beskriva i ord. En lycka som inte slår något annat. Hon hade navelsträngen runt halsen och även runt kroppen/magenett varv vilket gjorde att hon åkte lite in och ut mellan krystvärkarna. Underverket vägde 3415 gram och var 49 cm. En stor tjej tycker vi. Alva vägde bara 2690 gram. Men vad var det jag sa till alla som tyckte att jag var liten...
Vi kom hem från BB igår vid lunch. Alva är jättestolt över att äntligen ha blivit storasyster. Vi har inte riktigt bestämt namn ännu, det som vi hade som förslag passar liksom inte till henne. Vi har sagt att vi måste bestämma oss ikväll, just nu kallas hon bara bebisen här hemma och när Alva fått frågan på dagis idag vad hon heter så har hon inte kunnat svara.
Vi mår jättebra, men mina bröst ömmar och värker en del nu är mjölken har "runnit till".
/mk
Vattenavgång!
Vad märkligt livet är och fullt av överraskningar. Jag var helt förberedd att denna förlossning skulle likna min första. Den gången började värkarbetet klockan 04.00 på morgonen och sedan var dottern född klockan 11.54. Då gick allt så fort och jag minns i stort sett ingenting från det att vi kom in på förlossningen klockan 07.30 till dess att jag att hon var född. Den gången var jag öppen 6 cm när vi kom in och jag hann inte med någon annan bedövning än lustgas. Den här förlossningen verkar bli utdraaaaaaaaaaaaaaaaagen!!!!! Allt tyder på en pojke, h*n har det för bra där inne i magen och har ingen bråska ut, lite lat och bekväm precis som det flesta män är och speciellt pappan!!! Jag skall inte spekulera för mycket, för jag vet ju som sagt inte vad det är för kön.
Nu skall jag ta en dusch, fixa lite mat och invänta Let´s Dance och värkar.
/mk
Sju sanningar.
* Jag har kört 10 godkända travlopp och därmed erhöll jag körlicens för att köra travlopp.
* Jag har aldrig provat att snusa.
* Jag har en dröm om att fjällvandra på sommaren.
* Jag ville ha en dotter och blev sjukt glad/lycklig att det blev så på första försöket.
* Jag har tävlat i utförsåkning och kom alltid sist.
* Jag har kraschat med pappas skoter rakt in i ett träd när jag var 16 år.
* Jag låg i skena från det att jag föddes till jag var tre månader. Hade jag inte gjort det hade jag varit "låghalt" idag.
Regler för denna utmaning:
Länka till den som utmanat dig
Berätta sju sanningar om dig själv
Utmana sju personer
Lämna ett meddelande till dem du utmanar
Jag utmanar: Tarja, Susanne, Erika, Sara, Buster, Sara och Linda.
/mk
Projektledare.
Gunilla Bergensten heter en kvinna som skrivit en bok med titeln Familjens projektledare säger upp sig. Förra veckan var hon med i TV 4 för en intervju vilken både jag och maken såg. Hon förklarade vad hon menar med projektledare och hennes historia passar så jävla bra in på hur det är hemma hos oss. Maken höll med, log lite grann, vet ni vad hans kommentar var... skönt att veta att man inte är ensam!!!!!!! Vad FAN det säger ju allt, han kommer aldrig att försöka ändra sig.
Härmed säger mk upp sig som familjen Bad Electric Forests projektledare: Men vad kommer det att göra för skillnad, ingen om jag känner min make rätt.
Jag får finna mig i att Den som gett sig in i leken får leken tåla. Känns just nu precis så med valet av make.
/mk
Vad mer?
Snälla bebisen ge ett litet tecken på att du vill komma snart.
/mk
Det bästa som finns.
Dottern: Mamma, mamma
Jag: Hmmmm, vad är det
Dottern: Jag älskar dig mamma
Det spelar liksom ingen roll att jag var galet trött efter en jobbig natt men lite sömn och mycket toalett besök, att få vakna till dessa ord kan jag göra hur trött som helst.
Jag älskar dig också Alva, så att det nästan gör ont.
Vad händer annars i New Mill, ja vi längtar och väntar på tillökningen. Alva frågar typ tre ggr per dag
Mamma, när kommer min lillasyster ut från din skrutta?
Jag som brukar ha kontroll och koll på det mesta, hon blir väl förvånad då jag inte vet svaret på denna fråga. Nu är det 8 dagar till BF-datum. Jag längtar efter att få hålla bebisen i min famn och känna bebisdoften. Jag är så nyfiken på vem det är som är i min mage, pojke/ flicka, personlighet etc. Oj, nu vill jag att du skall komma ut till oss.
Vad tror ni som läser bloggen, vilket datum kommer bebisen och vad tror ni att det är för kön?
/mk
Lista.
Nu var det länge sedan en lista. Har snott denna från Buster.
BRUKAR DU:
Peta dig i näsan: Ja, det händer men ganska sällan faktiskt.
Titta dig själv i spegeln: Ja, ofta och länge. För varje gång tror jag att det jag möter skall vara snyggare sedan sist, men icke.
Gnälla: Ja, det måste jag ju erkänna att jag gör, men jag tillhör nog inte den värsta sortens gnällare.
Skrika: Ja, tyvärr åt dottern då och då.
Ha ångest: Nej, om det har hänt så är det ytterst sällan.
Ta mediciner du inte borde: Nej, tar typ på sin höjd två Alvedon en gång i halvåret.
Vilja dö: Nej, verkligen inte.
Drömma mardrömmar: Ja, ofta, för ofta. Har sedan länge funderat på att köpa en drömtydningsbok.
Drömma sexdrömmar: Ja, ganska ofta det också.
Ta droger: Nej och har aldrig tagit något förutom alkohol och cig.
Försöka vara annorlunda: I min ungdom var det ett mål, men inte nu längre.
Klä dig i svart: Ja, men det är för att ja gillar svart. Har ofta ngn. accessoar med färg.
Gå till kyrkan: Nej, inte så ofta, vid bröllop, dop och begravning. Jo, men för fasen jag var ju dit med dottern på julafton.
Gå i skolan: Slutade med det år 2001.
Röka: Ja vid fest och semester. Men har inte tagit ett bloss på skit länge och längtar efter det.
Ha sex: Ja, men det kunde vara oftare och speciellt nu känns det som 100 år sedan...
Hata folk: Nej.
Lita på folk: Ja, jag är nog för godtrogen.
VEM:
Saknar du: Maken som arbetar, annars Anna som flyttat till Gbg. Snälla flytta hit igen.
Vill du döda: Ingen, skulle inte kunna döda.
Rörde dig sist: Gick en promenad på 5 km idag. Allra sist var när jag gick ned för trappen för 30 minuter sedan.
Vill du slå: Georg W Bush
Vill du kittla: Dottern, vilket jag också gjort flera ggr idag, älskar att höra hennes skratt när hon blir kittlad.
Vill du prata med: Skulle vara kul att prata med Jenny Asp, en gammal kompis som jag lärde känna på gymnasiet och höll bra kontakt med fram till typ år 2003.
Skrek du på sist: För någon dag sedan.
Vill du vara som: Mig själv, fast med lite mer lugn och ro i kroppen och knoppen.
Sårade dig sist: Sårade? Vet inte, men jag är ledsen på en av mina bröder som jag inte längre typ har någon som
helst kontakt med.
Vill du bli galet full med: Sofia Ek.
Gjorde dig riktigt glad senast: Dottern, hon gör mig nästan alltid glad.
Ringde dig senast: Mamma.
HAR DU:
För många vänner: Nej, dom flesta är tyvärr för utspridda över hela landet. Önskar de bodde närmare mig.
Förföljelsemani: Nej, verkligen inte.
Tvångstankar: Ja, när det handlar om träning och vad jag äter.
Någon skada: Ingen synlig men är väl allmänt lite skakad i knoppen.
Färgat håret: Ja, för ofta. Numer mest slingor.
Brutit några ben: Nej.
Några piercings: Nej.
Bra självförtroende: Ja, ganska.
Kysst någon: Ja.
Köpt kondomer: Nej.
Tagit nakenbilder: Nej, jo en på maken när vi var på Teneriffa nyår 2001.
Sagt jag älskar dig till någon idag: Ja, till dottern och maken.
Bjudit ut någon: Ja.
Dumpat någon: Nej.
Stulit någonting: Ja, men inte något större, allvarligt.
Lämnat landet: Nej, inte förutom några kortare resor.
Tuttat eld på nått: Jo, typ en äng i Jämtland när jag var väldigt liten.
Gjort något olagligt: Ja, kört för fort.
HUR:
Går du: Som en hösäck, försöker hela tiden tänka på att sträcka på mig.
Svarar du i telefonen: Ja, det är Marie.
Fördriver du tiden: Tränar, Sitter framför datorn,
Ofta städar du: Ofta, för ofta.
Många stör du dig på: Ett antal, vilka varierar.
Ofta träffar du din familj: Maken och dottern, varje dag. Mamma och pappa ca vid 5 ggr per år.
TROR DU:
Att du kommer att bli något: Jag är socionom och mamma, stolt sådana.
På Gud: Nej.
På rymdvarelser: Nej.
På ett liv efter detta: Nej.
Att fiskar kan tänka: Nej.
Att du kommer att leva länge: Nej.
Just nu.
Plats: Hemma vid köksbordet.
Väder: + 5,8 grader. Blåsigt.
Sysselsättning: Funderar på hur jag och dottern skall fördriva dagen.
Gjort: Ätit frukost, borstat tänderna.
Humör: Bra!
Krämpor: Inte så många med tanke på att jag är gravid i vecka 38+3.
Planer: SMS:a Malin när jag är säker på att hon vaknat, typ 11.00.
Outfit: Svarta gravidbyxor från POP, grå gravidtröja från HM. Hur läckert som helst...
Städning.
Operation städning igår och idag. I går städade jag toaletterna från tak till golv med klorin (ja, jag vet att det inte är miljövänligt men det är f-n bra städmedel). Så här ren har aldrig toaletterna varit på Nypon. 75. Alva tycker att det luktar illa???? I dag har operationen fortsatt med vädring av soffkuddar, filtar och sängkläder. Dammtorkning typ överallt, knäskurat hela nedrevåningen, ja mina knän värker. Bäddat rent, ja you name it. Det är liksom redo för att familjen K utökas med sin 4:e medlem nu.
I dag har jag även varit på min dagliga promenad. Jag åke i väg till Södertälje och gick i motionspåret för att få lite omväxling. New Mill är ju inte så stort och jag kan gå mina promenadsvängar blundandes. Jag gick nästan en mil...ja, jag vet att jag inte är riktigt klok. Nu har jag lite ont i bäckenet, måste kanske ta det lite lungt i morgon, eller så kör jag på så att bebisen kommer ut snart.
Har sett på Lets Dance, mitt favoritprogram. Typ ett av de få saker jag ser på tv. Jag undrar om någon, hur duktig dansare den än må vara, skulle kunna få mig att klara av en rumba?
/mk
Väntan.
I dag har jag varit på gymmet, för första gången på två veckor. Shit vad roligt det är att styrketräna. Längtar efter att få börja om på riktigt igen. Anledningen till att jag inte styrketränat på två veckor är att jag haft ont i min vänstra skuldra. Jag har varit på massage två gånger samt kört en massa yoga och det har givit resultat och nu mår skuldran bra igen. Det var tom så att jag under ett par dagar fick lämna mina stavar hemma när jag var ute på promenad. I dag körde jag armar, dvs. triceps och biceps samt bröst + lite kondition på cross trainern samt cykel.
Annars fördriver jag dagarna med att promenera och laga mat. Jag går och går och går. Trotsade vädrets makter igår och gick min promenad i spöregn. Vad ska jag annars göra, tiden går inte så fort när man är hemma hela dagarna. I går var det besök på MVC igen. Alva fick följa med. Allt ser bra ut, magen hade växt med 2 cm sedan sist och hjärtljuden är perfekta. Huvudet och också fixerat sig nu. Jag fick en ny tid till tisdag den 22 januari och en till tisdag den 29 januari. Jag kan gå med på att komma den 22:a men den 29:onde hoppas jag verkligen inte att jag behöver gå dit!!!
I måndags började gravidyogan om i Södertälje. Min kurs är slut men det var ok att komma på drop in, så jag åkte dit då jag kände att jag behövde lite påfyllning. Jag yogar ganska mycket hemma men det är inte samma sak som att göra det med en instruktör. Jag planerar att gå en "vanlig" yogakurs när bebisen har kommit. Den yoga jag går på är kundaliniyoga och jag bara älskar det, passar mig perfekt. Något jag behöver som motsats till allt annat jag gör med träning, stress, planering, städning, kontrollbehov etc etc etc.
11 dagar kvar til BF...
/mk
Promenad.
Vissa säger att promenader kan starta förlossningen, jag tror inte att det biter på mk iaf, kanske det beror på att min kropp är för van vid promenader och fysisk ansträgning. Jag går och går och går men känner bara mindre och mindre??? När vi fick Alva var det färdknäppen som startade värkarna och jag tror vi ska köra på den metoden även denna gång men maken säger att vi skall avvakta en vecka till (idag är det två veckor till bf). Ok, på jag kan gå med på att vänta till på söndag, då får han f-n ta och kliva på mig.
/mk
Ingen kickar fotboll som han...
Ni som såg galan missade väl inte Baben Larsson när hon delade ut priset till årets manliga, som bye the way blev Zlatan, hon nämnde nämligen min hemort Vuollerim när hon pratade om sin ungdoms idol, Lars-Göran Nilsson som är uppvuxen i centralorten Vuollerim. Det är stort att bli omnämnd i direkt sändning, så för alla er som inte kände till Vuollerim innan i kväll, ta fram kartboken och kolla upp var denna metropol ligger och glöm sedan aldrig vart det är.
/mk
Promenad med maken, i morgon...
Ni som följt min blogg och som känner mig och maken vet att vi är grymt olika varandra i många avseenden. Framförallt när det handlar om att röra på sig, träna, promenera, äta rätt kost etc etc etc you name it. Själv är jag klassad som träningsnarkoman och har som största intresse att träna och äta rätt. Makens största intresse är att se tv, följa sport (men för guds skull inte utöva någon form av fysisk ansträngning), spela poker på nätet. Dessutom äter han helt fel, trots att han genom mig vet hur viktig kosten är.
I vårt hem pågår ständigt en diskussion om vikten av att röra på sig och äta bra, för att man skall må bra inte bara fysiskt utan framförallt psykiskt. Jag anser att min make klagar mycket på hur han mår och på hur trött han är. Ok jag skall inte förringa att han arbetar natt och att det är en stor bidragande orsak till att han ofta är trött men jag är dock övertygad om att han skulle vara piggare och må mycket bättre om han skötte om sig själv och sin hälsa bättre genom att träna och äta bättre.
Så nu till dagens poäng.
1. Varje gång jag går ut på promenad frågar jag maken om han skall följa med.
2. Maken håller så klart på Skellefteå AIK i ishockey och han blir sjukt sur, grinig och allmänt odräglig när de förlorar. Dock blir han motsatsen när de vinner så ni kan ju gissa vilket som är att föredra.
I dag när jag frågade honom m han skull med ut så svarade han:
Om Skellefteå vinner i kväll lovar jag att följa med på en 5 km promenad i morgon....
och jag lovar också att för varje vinst de tar resten av säsongen kommer jag att gå en 5 km promenad med dig dagen efter.
Skellefteå vann mot Timrå i kväll, fattar ni vad det innebär!!!
I morgon börjar ditt nya liv maken, inte en dag för sent. Heja Skellefteå, fortsätt så här resten av säsongen också, SNÄLLA!!
/mk
Helt ofattbart...
Själv vräker jag i mig lösgodis just nu.
/mk
Underbart...
I dag har jag bakat en morotskaka som jag ska ta med mig till jobbet i morgon. Tänkte säga hej då till arbetskompisarna eftersom att jag gick en vecka innan det var planerat. Alva ska få följa med och hon tyckte att det var tråkigt med morotskaka så hon föreslog att vi skulle baka chokladbollar istället och ta med. Så vi bakade det på eftermiddagen och nu har vi både morotskaka och chokladbollar till mina arbetskompisar. Vi får väl se hur mycket som går åt, halva styrkan på jobbet ägnar sig åt viktväktarna och ett par stycken svamlar om socker och godisförbud!!!
Jag har köpt Pauluns nya kokbok, ja, jag vet att jag är hooked up på honom. Den är bra och i veckan har jag lagat alla måltider, lunch som middag, från den. Maken undrar om jag vill ta ihjäl honom (det är mycket grönsaker, linser, vitkål etc etc). I dag lagade jag köttbullar som innehöll bla. röda linser och till dem så kokade jag bulgur i grönsaksjuice och blandade i ännu mer grönsaker innan servering. Det bubblar i makens mage...ha, ha, ha och i natt arbetar han, stackars arbetskamrater.
/mk
Alva bakar.
Ultraljud nr 3.
Här är magen, bild tagen idag. Vecka 36+6. I dag är det tre veckor kvar till beräknad förlossning. När tror ni att den kommer att knacka på och vilja komma ut.??? Alva föddes två dagar innan beräknat datum.
Jag är sååååååååå glad för att jag bestämde mig för att sluta jobbet en vecka tidigare. Jag mår så mycket bättre av att vara hemma. Maken har ledigvecka och det är underbart att vara hemma tillsammans. Jag njuter verkligen, jag går promenader och lagar mat och vilar så klart. Jo, det är faktiskt sant, jag vilar ibland.
/mk
Teater.
I dag har jag varit på teater med dottern. Föreställningen hette Emils Jul i Lönneberga och visades på Vasa teatern. Vår dotter är rätt så Schizofren emellanåt genom att vara andra personer än henne själv. För det mesta är hon Emil och gissa om dagens teater passade henne bra. Hon var helt överlycklig och blev jätteledsen när föreställningen var slut. Vi hade en mycket trevlig dag tillsammans och hon var helt underbar. Det kommer så många roliga kommentarer ur henne. När jag upptäckte att vi skulle hinna med en pendel som stod inne på spåret tog jag upp henne i famnen (vi struntade i vagnen idag, för första gången) och skyndade på till tåget, då säger hon men mamma varför bär du mig, du kan ju inte göra det med din stora mage, jag kan springa istället. Hon är så klok, jag blir varm i hjärtat när jag tänker på henne. Att ha barn är det bästa som finns och kärleken till henne är störst av allt annat i livet.
Foglossning? Jag har aldrig förstått vad det är eller var det gör ont om man drabbas av det. Jag har typ inte så mycket koll på läget alltid eller aldrig?? Jag har börjat få ont i nedre regionen och frågade maken idag och det är det som kallas foglossning och han svarade ja, men det är det ju. Ok, då vet jag, bra att veta. Nu börjar alltså tom mk få lite krämpor, i vår familj brukar det annars vara maken som står för krämporna och detta trots att jag är den äldre utav oss två, den som fött barn och den som sköter 75 % av hushållet och framför allt den som tränar mer än vad jag ser tv....
/mk
Sista arbetsdagen...
I dag har jag arbetat min sista dag på drygt ett år. Planeringen var att jag skulle arbeta även nästa vecka men efter gårdagen bestämde jag mig, efter inrådan av barnmorskan och maken, att sjukskriva mig nästa vecka. Jag tillför inget på jobbet och blir bara ledsen och irriterad på kollegor, som ifrågasätter att jag redan skall sluta och då de vill boka in möten med mig på eftermiddagen trots att jag arbetar halvtid och slutar 12.00. Det känns som att vissa av mina kollegor inte förstår att jag faktiskt skall föda barn inom snar framtid. I dag när jag sa hej då så var det en kollega som sade till mig, ja ha slutar du nu, du ser ju knappt gravid ut... Bara för att jag inte gått upp 30 kilo och vankar som en flodhäst så ska jag ha barn snart. Jag känner mig gravid!!!! Jag är nöjd över att jag tog ett beslut som gynnar mig själv framför alla andra och nu skall jag bara ta det lugnt och invänta förlossningen.
Jag var hos barnmorskan i går och magen hade samma mått som sist så jag fick tid för ytterligare en tillväxtkontroll (ultraljud). Förutom att magen inte växt var allt bra, alla värden är ok och bebisens hjärtljud och rörelser är helt normala. Barnmorskan gjorde inte mig orolig på något sätt utan tyckte att det är bättre att göra en till tillväxtkontroll bara för att vara på den säkra sidan. Jag mår bra förutom att jag har värk i vänster skuldra, beror nog på att jag tagit i för mycket på styrketräningen. Har vilat från den sedan i lördags och tänker vila till smärtan är borta. Jag var på massage i dag och det var skönt, dock gjorde den ju inget underverk och jag har fortfarande ont. Jag har ganska mycket sammandragningar och när jag varit på jobbet dessa två dagar har sammandragningarna ökat. Hoppas att mitt beslut att inte gå till jobbet mer gör att sammandragningarna minskar.
I morgon skall jag och Alva leka i snön, äntligen är det vitt ute.
/mk
God Fortsättning...
på det nya året, 2008.
Året 2007, ja vad kommer jag att minnas från det året.
* Min 30-årsdag eller snarare min och makens 30+30 år fest som gick av stapeln i februari.
* Min karriär som vikarierande gruppchef. Roligt, lärorikt, spännande, jobbigt, påfrestande...
* Gravtest positivt i maj, helt enligt planerna, mitt i prick på första försöket.
* Låååång ledigsommar. Första delen av ledigheten var vi i Norrland, jag mådde inte speciellt bra och längtade mest hem. Andra delen av ledigheten tillbringades i New Mill och jag mådde mycket bättre.
Lärdom av sommaren 2007, att inte spendera så lång tid i Norrland, mitt hem är numer New Mill och inte Norrland.
* Dotterns födelsedag den 11 augusti.
* Hammarby Fotboll.
* Längtan efter bebisen.
Nyårsafton firades hos min arbetskompis/ vän Malin och hennes familj. Malins bror och familj var också där. Det var mycket trevligt och lugnt för min och makens del. Maken började sitt skift 01:30 så han skjutsade hem mig och dottern efter 12-slaget. Alva var vaken ända till dess att vi åkte hem. Vi åt god mat och drack cola light. Jag låtsades att det var röd vin i mitt glas trots att det var lax vi åt... Nästa nyårsafton skall det inte bara vara cola i mitt glas!!!!
I söndags var jag och maken på hockey på Hovet. Skellefteå mötte Djurgården och Ske förlorade, en snöplig förlust. Maken brukar vara svår att hantera och umgås med när Ske förlorat och jag bävade för hur det skulle bli nu eftersom vi hade bokat bord på en Thairestaurang på Söder för att äta middag på efter matchen. Men som tur var blev middagen trevlig och lugn och Maken gick att umgås med trots förlusten. Jag får tacka de andra botten lagen som också förlorade så att de inte plockade in några poäng på Ske. Alva var hos fam. N i Salem och hon sov även över där. Det var skönt och jag sov hur bra som helst den natten. Hur f-n skall det gå när bebisen kommer, då blir vi fyra stycken som skall trängas i vår 160 cm säng.... Tack H och L för att ni är så snälla med oss och alltid ställer upp, jag är så tacksam.
/mk