VAB
Dagens tema: Att vara hemma och VAB:a.
I dag har jag varit hemma med min dotter pga. att hon har ögoninflammation. Det är underbart att få en extra dag med henne och speciellt när hon inte jättesjuk. Hon har varken feber eller är hängig på något annat sätt, men hon är inte välkommen till förskolan när hon har ögoninflammation. I dag har vi kunnat vara ute och lekt, ritat, bakat med trolldeg och sett film. En riktigt mysig dag då vi verkligen har umgåtts, något som jag uppskattar mycket. Som heltidsarbetande socialsekreterare hinner jag inte med att vara med henne så mycket som jag vill, så dagar som denna är ovärderliga. Detta trots att jag blir stressad över allt som jag skulle ha hunnit med på jobbet idag, kurs på förmiddagen, dokumentation samt besök på eftermiddagen.
Att arbeta som socialsekreterare är inte anpassat för oss småbarnsföräldrar pga. att man får dåligt samvete över att vara hemma då barnen är sjuka. Ingen gör mina arbetsuppgifter när jag inte är där, det lastas på hög och jag måste göra samma uppgifter men på kortare tid. Man kan fundera på hur man skall klara av det då arbetsmängden redan är över det normala för vad en människa skall klara av på en 40 timmars arbetsvecka. Det händer att jag ibland lämnar min dotter på förskolan trots att jag skulle vilja vara hemma med henne, tex. då hon är hängig och snuvig. Jag åker trots detta till jobbet och där har jag dåligt samvete över att jag lämnat mitt barn på förskolan. Om jag hade gjort det andra valet, att vara hemma i stället, leder det till dåligt samvete över att jag kommer efter på jobbet, vilket leder till ännu mera stress om det nu är möjligt att bli mer stressad?
Sedan ett par veckor tillbaka då jag vara nära att sjukskriva mig pga. stress har jag bestämt mig för att igenting skall få gå före min underbara dotter. Min arbetsgivare kommer definitivt inte att tacka mig och någon höjning i lönekuvertet kommer det säker inte heller att bli. Däremot kommer jag att ångra mig resten av livet om jag låter arbetet få större prioritet i livet än min familj. Nej, det är det verkligen inte värt. Min dotter är det bästa jag har. Så nu har jag inte ett dugg dåligt samvete över att jag varit hemma idag, ångrar mig faktiskt lite att vi bestämde att min man skall vara hemma med henne i morgon. Ibland är jag avundsjuk på honom eftersom att han får mer tid med henne. Han arbetar nämligen nattskift och hämtar henne på förskolan varje dag. De får två till tre, ibland fem, timmar mer tillsammans per dag.
Jag är ute på amv:s hemsida varje dag och kollar efter ett nytt arbete. Jag är sugen på att göra något annat än att vara socialsekreterare och ett arbete som inte innebär lika mycket stress. Dock vill jag inte pendla allt för långt då tiden betyder så mycket. Just nu är det enda som får mig att vilja vara kvar på min nuvarande arbetsplats mina kollegor. I morgon skall vi ha personalfest hemma hos en kollega, det skall bli trevligt men jag är lite orolig för att det kommer att bli mycket arbetsprat, om hur hemsk vår arbetssituation är etc. Härmed bestämmer jag att jag inte skall prata om detta på festen i morgon. Min dotter skall sova hos våra vänner som bor i Salem. Hon längtar och har pratat om det flera gånger i dag. Hon tycker så mycket om dem och deras barn. Dessutom upprepar hon flera gånger att hon skall sova där själv utan mamma och pappa, vilket hon verkar tycka är roligt. Min man arbetar hela helgen och eftersom att han arbetar natt kan inte dottern vara hemma eftersom mamman skall ut på galej.
Född Bajare. Provar mammas nya skor.
Dagens tanke:
Den som lever med planer för framtiden håller sig ung.
I dag har jag varit hemma med min dotter pga. att hon har ögoninflammation. Det är underbart att få en extra dag med henne och speciellt när hon inte jättesjuk. Hon har varken feber eller är hängig på något annat sätt, men hon är inte välkommen till förskolan när hon har ögoninflammation. I dag har vi kunnat vara ute och lekt, ritat, bakat med trolldeg och sett film. En riktigt mysig dag då vi verkligen har umgåtts, något som jag uppskattar mycket. Som heltidsarbetande socialsekreterare hinner jag inte med att vara med henne så mycket som jag vill, så dagar som denna är ovärderliga. Detta trots att jag blir stressad över allt som jag skulle ha hunnit med på jobbet idag, kurs på förmiddagen, dokumentation samt besök på eftermiddagen.
Att arbeta som socialsekreterare är inte anpassat för oss småbarnsföräldrar pga. att man får dåligt samvete över att vara hemma då barnen är sjuka. Ingen gör mina arbetsuppgifter när jag inte är där, det lastas på hög och jag måste göra samma uppgifter men på kortare tid. Man kan fundera på hur man skall klara av det då arbetsmängden redan är över det normala för vad en människa skall klara av på en 40 timmars arbetsvecka. Det händer att jag ibland lämnar min dotter på förskolan trots att jag skulle vilja vara hemma med henne, tex. då hon är hängig och snuvig. Jag åker trots detta till jobbet och där har jag dåligt samvete över att jag lämnat mitt barn på förskolan. Om jag hade gjort det andra valet, att vara hemma i stället, leder det till dåligt samvete över att jag kommer efter på jobbet, vilket leder till ännu mera stress om det nu är möjligt att bli mer stressad?
Sedan ett par veckor tillbaka då jag vara nära att sjukskriva mig pga. stress har jag bestämt mig för att igenting skall få gå före min underbara dotter. Min arbetsgivare kommer definitivt inte att tacka mig och någon höjning i lönekuvertet kommer det säker inte heller att bli. Däremot kommer jag att ångra mig resten av livet om jag låter arbetet få större prioritet i livet än min familj. Nej, det är det verkligen inte värt. Min dotter är det bästa jag har. Så nu har jag inte ett dugg dåligt samvete över att jag varit hemma idag, ångrar mig faktiskt lite att vi bestämde att min man skall vara hemma med henne i morgon. Ibland är jag avundsjuk på honom eftersom att han får mer tid med henne. Han arbetar nämligen nattskift och hämtar henne på förskolan varje dag. De får två till tre, ibland fem, timmar mer tillsammans per dag.
Jag är ute på amv:s hemsida varje dag och kollar efter ett nytt arbete. Jag är sugen på att göra något annat än att vara socialsekreterare och ett arbete som inte innebär lika mycket stress. Dock vill jag inte pendla allt för långt då tiden betyder så mycket. Just nu är det enda som får mig att vilja vara kvar på min nuvarande arbetsplats mina kollegor. I morgon skall vi ha personalfest hemma hos en kollega, det skall bli trevligt men jag är lite orolig för att det kommer att bli mycket arbetsprat, om hur hemsk vår arbetssituation är etc. Härmed bestämmer jag att jag inte skall prata om detta på festen i morgon. Min dotter skall sova hos våra vänner som bor i Salem. Hon längtar och har pratat om det flera gånger i dag. Hon tycker så mycket om dem och deras barn. Dessutom upprepar hon flera gånger att hon skall sova där själv utan mamma och pappa, vilket hon verkar tycka är roligt. Min man arbetar hela helgen och eftersom att han arbetar natt kan inte dottern vara hemma eftersom mamman skall ut på galej.
Född Bajare. Provar mammas nya skor.
Dagens tanke:
Den som lever med planer för framtiden håller sig ung.
Kommentarer
Postat av: Tarja
Japp - vet hur det är... I morgon är det min tur att VAB:a. Är glad att du inte har hittat nåt annat jobb ännu! Skulle sakna dig väldigt mycket i gruppen om du slutade!
Trackback