Mycket att tänka på.


I måndags kväll när maken skulle åka till sitt arbete hittade vi inte bilnyckeln. Det var jag som sist hade kört bilen och kunde inte minnas var jag hade lagt den, den var inte i jackfickan och inte på vår byrå i hallen. Vi tog förgivet att det var dottern som tagit den och lagt den på något klurigt ställe. Vi letade som galningar utan resultat, hämtade dottern från sängen (hon hade inte somnat) bad henne berätta och om lekt med bilnyckeln, men nej hon kunde inte hjälpa oss. Tvättmaskinen var igång och undrade om dottern stoppat in den där, men det visade sig att den inte var där heller. Maken blev mer och mer irriterad pga. att han nu skulle komma för sent till arbetet. Vi letade ute och inne utan resultat. Maken fick gå till grannen och låna deras bil. Extra nyckeln till bilen hade vi liggande i bilen, smart va? NOT. Jag fortsatte att leta, städa lådor, dammsuga sofforna (då jag insåg hur mycket skräp som låg i dem när jag letade efter nyckeln), när det började bli sent och jag var tvungen att komma i säng bestämde jag mig för att gå ut en sista gång och se om jag skulle hitta det jag letade efter, insåg att jag aldrig skulle kunna somna om jag inte fick klarhet på var den tagit vägen. 

Var tror ni den var??? Det är så pinsamt att jag knappt vill berätta det, men jag hittade den i alla fall. Okej, den satt kvar i bilen, stereon spelade för fullt och bilen var olåst. Jag tror att mk har lite för mycket i huvudet just nu. Nåja jag försökte se det från den ljusa sidan. 1. Vi sparade in 2 liter bensin. 2. Jag städade en massa lådor som var överfulla med saker. 3. Jag dammsög sofforna. 4. Jag städade i tvättstugan.

/mk


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback