Veckan som gått.

Veckan började dåligt med min klantiga fortkörning och bot på 2800 kr. Men för varje dag som gått sedan dess har det bara blivit bättre och bättre. Jag ser det positivt och är glad för att jag fick behålla körkortet. I veckan har jag hunnit träna ganska mycket men jag saknar långpromenaderna. Det är svårt att hinna med det efter jobbet de veckor som maken arbetar. Jag vill passa på att vara med Alva så mycket som möjligt och helst inte gå innan hon somnat. De veckor som maken arbetar hinner jag inte ut innan han åker eftersom vår lilla solstråle är en kvällsmänniska och sällan somnar innan han åkt. Jag har tränat tre styrkepass och ett spinningpass, två kortis promenader på ca a´45 min. Jo, jag har ju även cyklat två kvällar på min motionscykel 30 min + 45 min. I morgon planerar jag för en långpromenad, vi får se hur det hinns med eftersom maken sover till ca 15.00 och åker redan 17.30.

Det har varit mycket att göra på jobbet under veckan, fast det är det alltid men nu har det varit lite extra. Trots detta är jag inne i en period då jag trivs oerhört bra på mitt arbete och ser framemot at gå dit på morgonen. Innan semestern var jag verkligen inne i en downperiod och ville inte alls vara på jobbet. Nu när jag tänker tillbaka tror jag att mycket berodde på min den fysiska status som jag hade då. Jag var "ny" gravid och oerhört trött och sliten. Jag förstod inte att det berodde på graviditeten men så här i efterhand har jag insett att mycket berodde på det. Jag var extremt trött och hade inte lust till något typ fram till vecka 14. Sedan vände det och jag har mått som en prinsessa, vilket jag gör fortfarande.

Det är bara 3 månader kvar för mig att arbeta innan jag går på mammaledighet. Jag planerar att arbeta över jul och nyår och sedan gå hem. Jag hade ju tänkt ansöka om havandeskapspenning men jag struntar i det. Jag mår så pass bra och är pigg så jag kör på heltid fram till årsskiftet.

På Alvas dagis frågde de mig i veckan om vi vet att bebisen blir en flicka. Nej svarade jag, men de trodde vi hade tagit reda på kön eftersom att Alva bestämt säger att hon ska få en lillasyster: Hon är även bestämd över vad lillasyster ska heta. När vi försöker förklara för henne att det kan bli en lillebror blir hon arg på oss.
Hon är underbar. Jag älskar henne så att det gör ont. I morgon är det gympa igen, kul.

/mk

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback